Denna handbok innehåller våra metoder för att strida i bebyggd terräng, dvs städer och byar. Metoderna för strid inomhus är också tillämpbara vid strid i större befästningsverk eller värnsystem.

Första delen behandlar gemensamma grunder kopplat till all verksamhet i bebyggd terräng. Andra delen behandlar metoder för strid inomhus. Tredje delen behandlar metoder för strid utomhus i stadsmiljö. Den fjärde delen behandlar plutons strid i bebyggelse, både inom- och utomhus.

Syfte

Arma Sweden ska kunna genomföra operationer i urban terräng på ett fältmässigt sätt.

Enskilda spelare ska med stöd av gruppchef kunna genomföra inbrytningar, genomsök och rensning i bebyggelse.

Chefer ska kunna leda och samverka verksamhet i urban terräng främst kopplat till stridsindelning, samband och grundprincipen “en sak i taget”.

Förväntningar

Alla som spelar med ASE förväntas ha en grundläggande förståelse för strid inomhus.

Den som spelar i chefsbefattning förväntas ha förståelse för hela handboken.

Sammanhang

Denna handbok utgår ifrån att läsaren har läst och förstått Handbok GVMU. Det skadar inte att ha läst och förstått de delar av Handbok FVMU som behandlar grupps strid.

Metoderna i denna handbok är baserade på de i SoldF och FMR MOUT, men anpassade för Arma 3.

Referenser

Försvarsmakten (2001) Soldaten i fält / SoldF, s. 286-307

Försvarsmakten (2009) Försvarsmaktsreglemente Militära operationer i urbaniserad terräng / FMR MOUT

Försvarsmakten (2016) Handbok Markstrid - Grupp / MSH Grp, s. 133-142

Relaterade kurser


1. Gemensamma grunder

1.1 Grundprinciper

Vår metod för strid i bebyggelse kretsar kring ett antal grundprinciper. Om man hela tiden har dessa i bakhuvudet, finns det ett ganska lågt tak för hur fel det kan bli.

1.1.1 Farlig riktning

Var hela tiden eldberedd mot den farligaste riktning som ingen annan i täcker. Stridsparsettan täcker generellt den allra farligaste riktningen (nästa inbrytningspunkt), medan stridsparstvåan täcker den näst farligaste riktningen. Farliga riktningar är alla riktningar som någon kan påverka gruppen ifrån: Hörn, dörrar, fönster, hål, trappor vars bortre sida ej ännu är genomsökta.

1.1.2 Här och nu

Riktningar som vi i detta nu blir beskjutna ifrån, eller där vi hör motståndaren, är såklart farligast. Huruvida det är rätt beslut att släppa ett eldområde för att bekämpa en upptäckt motståndare avgörs av situationen: Ifall motståndaren inte redan bekämpas av en kamrat skall du vrida upp mot motståndaren direkt. Ifall motståndaren redan bekämpas av en kamrat måste du själv avgöra ifall du gör mer nytta genom att ge den motståndaren ännu fler hål i kroppen, eller genom att bevaka en vinkel som motståndarens kamrater kan omfatta eller förstärka ifrån.

När gruppen inte är under aktiv beskjutning, är farlig riktning i första hand:

  1. Det som finns i samma rum. Om det egna rummet är fritt från hot, flyttas fokus till…
  2. Förberedda ställningar: Mördarhål, skottgluggar, etc. Om inga sådana finnes, flyttas fokus till…
  3. Synliga öppningar som leder in i nästa rum, såsom dörrar, trappor, håligheter (även i golv och tak). Om inga sådana finnes, flyttas fokus till…
  4. Fönster, eller det som finns utanför fönster.

Det kommer alltid att vara omöjligt att täcka alla farliga vinklar. Välj det som är farligast givet läget i övrigt.

1.1.3 En sak i taget

Strid i bebyggelse ställer höga krav på samordning, varför vi löser en uppgift i taget.

För soldaten innebär detta att man arbetar med en riktning, inbrytningspunkt eller uppgift i taget. Man delar inte på tätstridsparet för att söka två olika rum om inte väldigt särskilda omständigheter föreligger.

För chefer innebär principen att man flyttar en shackpjäs (stridspar, omgång, grupp) åt gången i syfte att lösa en uppgift. Resterande del av styrkan understödjer eller utgör reserv och skapar på så sätt handlingsfrihet.

1.1.4 Följsamhet