Scenarioskaparen väljer själv vilka roller som ingår i sitt uppdrag. Rollernas namn kan sättas efter utrustningsalternativ, förmåga, plats i scenariot eller enligt annat kriterium, men huvudregeln är att ifall vad man faktiskt ska göra som en viss roll bör det framgå via scenariobeskrivningen eller i förekommande fall via via DM till berörda parter (e.g. ifall någon anmäler sig som rollen “pilot” och det ingår i scenariot att piloterna har krashat och måste fly, bör scenarioskaparen låta spelare som anmäler sig till dessa roller veta att de inte faktiskt kommer att få flyga).
Rollerna ordnas i grupper av scenarioskaparen. För varje grupp bör framgå från kombinationen (namn + rollnamn + scenariobeskrivning) vad gruppen har för uppgift/funktion samt vad den har för anropssignal.
Exempel:
I den mån roller kräver särskilda färdigheter från en spelare, eller kräver särskilda DLC, bör detta framgå av scenariobeskrivningen.
Exempel:
Vagnchef i fordon bör alltid vara en särskild roll, i syfte att folk som inte vill chefa ska slippa. Istället för att ha separata roller för resten av besättningen (“skytt”, “förare”, etc), så bör besättningen bestå av ett antal identiska roller (“fordonsbesättning” eller motsv). Besättningen kommer överens om vem som är skytt och vem som är förare, och vid behov genomför man ett byte vid e.g. halvtid, efter varje respawn, eller motsvarande. Syftet är man annars ofta får ett antal fordon med skytt och vagnchef, men ingen förare.
Undantaget är i e.g. sovjetiska stridsfordon, då skyttegruppchefen agerar vagnchef när skyttet är uppsuttet, skytten i annat fall. I detta fall har den tillfälliga vagnchefen tillika skytten en lägre nivå av ansvar och kan antingen ha en egen roll eller vara en av två fordonsbesättningsroller enligt scenarioskaparens preferenser.
Eftersträva att nyttja anropssignaler som inte blir fåniga: